"Första gången sockenstämman i Äppelbo tog befattning med skolfrågor var säkerligen den 20 november 1842. Då föredrogs nämligen till stämmans efterrättelse kunglig stadga angående folkskoleundervisning i riket av samma år. Ordförande var kyrkoherde Sten Victor Godée, och upplyser protokollet, att socknemännen hade kallats att överlägga om bildandet av en folkskola inom församlingen."
"De tillstädeskommande ansåg att de voro för fåtaliga för att fatta så viktiga beslut, Det gällde ju att stora bördor skulle läggas på skattedragarna. I stället bestämdes att en ny stämma skulle hållas annandag jul då man förmodade att allmogen mangrant skulle infinna sig."
"Den 26 december hade betydlit större menighet sammankommit. Vid ärendets förnyade föredragning i stämman ansågs flertalet e sådan inrättning alltför kostsam och beungande i anseende till såväl åliggande dryga kronoutskylder som ännu mera tryckande offentliga byggnadsonära."
Följande beslut togs:
" 1) En fast skola skulle inrättas till gemensamt byggande för alla byalag.
2) Finnmarksborna skulle åtnjutas undervisning i vanlig ordning, men skulle de t.e.x vid jul och midsommar nedkomna till bygden och då examineras av den anställde folkskolläraren,
3) Förord skulle lämnas en begåvad men fattig yngling från socknen för hans inträde vid seminarium.
Sockenstugan förklarades också olämplig till skollokal och beslöt stämman för ändamålet uppföra en nybyggnad för en kostnad av 732,24 Riksdaler banko."
"De protokoll som reglerat första skolhusbygget måste tillsvidare betraktas som förkomna."
Enligt protokoll från 28/12 1851 och 20/5 1852 uppges att socknen 1846 fått folkskoleavgift (statsbidrag). Det bör innebära att det då redan fanns folkskola och att bidraget gällde själva byggkostnaderna. Att det dröjde fem år innan den första riktiga folkskolläraren, Jakob Fredbäck, kom hit 1851, kan ha berott på den tidens permanenta lärarbrist. Jakob Fredbäck var smedson och kom med hustru och en ettårig dotter, från Horndal i södra Dalarna.
"Detta första skolhus låg vid Tjönholen på en liten ås i nordvästra hörnet av den sandgrop som nu är granne med hemvärnsbaracken."
Efter att skolbyggnaden brunnit ner till grunden 1864, inhystes skolverksamheten i Knuts Per Larssons gård i Storbyn. Redan 1865 kunde man ta emot skola och lärare i det nybyggda skolhuset i Östra Born.
Fredbäcks lön var till en början 298 kronor per år. 1864 fick herr Fredbäck uppleva att den första fotogenlampan kom till socknen, vilket innebar ingenting mindre än en revolution i smått. Detta innebar att fru Fredbäck inte längre behövde samla talg och stöpa ljus i samma utsträckning längre.
Jakob Fredbäck avled 1875.
[Källa "Ett Äppelbo mig Herren gav", ett bidrag till Äppelbo sockens historia av Axel Nordström]
1898 Storskolan Born
Födda 1887-1889
Överst fr. vä: Vestas Kalle, Santa Fredrik, Haga Erik, ?, Lux Axel?, lärarinnan Hilma Blomstrand.
2:a uppifrån fr. vä: Täpp Viktor, Erik Björklund, Halvars Ida, Vifors Lina, Rot Lina, Röd Anna, Magnus Kerstin, Back Erik, Skolmästar Erik, ?, ?.
Mittenraden fr. vä: Bränd Hilma, Röd Karin, Magnus Kristin, Ål Emma, Nordkvist Anna, Lämnäs Anna, Flink Kerstin, Mass Anna, Mor Emma, Juga Maria, Ås Anna, Knut Emma, Ingels Nils.
2:a nerifrån fr. vä: Matte Emma, Bur Emma, Ek Emma, Pipar Anna, Myr Emma, Ingels Kerstin, Kolar Anna, Grönfall Anna, Back Anna, Brant Emma, Brant Frida, Velam Maria.
Längst ner fr. vä: Erik Sporre, ?, ?, Andreas Johan, Bur Kalle, Velam Wilhelm, Velam Erik, Myrbil Johan, Hallams Johan, Knutes Viktor, Juga Joel.